Navigation Menu+

Att bli ett Guds barn och vandra med honom

Posted on jul 20, 2016 in Lärjungaskap, Tro |

Far och barn

 

Ladda ned ljudfilen

 

Välkommen till En stilla stund vid Jesu fötter med Marica. Tänkte dela om hur man blir ett Guds barn och lite om vandringen med honom.
Men först ber vi.
Herre, tack för att du har gjort det möjligt för var och en som vill att bli ditt barn. Tack för att du älskar var och en så oerhört mycket. Precis som en förälder  till sitt barn och än mer. Jag ber att du ska tala till den som lyssnar just nu om din stora kärlek och nåd och för den personen nära ditt hjärta.
Amen.
Att vara ett Guds barn. Vad innebär det? Hur blir man Gud barn? Alla människor är skapade av Gud, är alla människor då Guds barn? Nej, för att bli Guds barn måste man födas på nytt av Gud själv. Man kan aldrig förtjäna sig rätten att vara Guds barn.  Det hjälper inte att man är uppvuxen i ett kristet hem, gått i söndagskolan och senare som vuxen gått i kyrkans gudstjänst varje söndag. Eller gjort goda gärningar och varit en så god medmänniska bland familj, vänner och övriga.
Joh 1: 9-14 kan man läsa: Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus skulle komma in i världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom. Men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som hade blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja inte av någons mans vilja utan av Gud.
Någonting hade hänt med dem som gjorde att de kunde se vem Jesus, Gud var.
Alltså för att bli och vara ett Guds barn krävs det ett gudomligt ingripande i varje människas hjärta. Det kan aldrig ske genom någon människas ansträngning eller goda vilja utan enbart genom Guds nåd. För att en människa ska bli frälst och bli ett Guds barn måste initiativet komma från Gud själv. Jesus säger själv att ingen kommer till mig om inte Fadern drar honom. Vi skulle aldrig komma på tanken att vilja tillhöra Gud om inte Gud själv tar initiativet, kommer och fyller oss med en längtan efter honom själv. Och initiativet är redan taget genom att han sände sin ende son Jesus Kristus till världen för att som människa och Gud leva det syndfria liv som ingen av oss klarade av. Betala priset för våra överträdelser som var att korsfästas och dö. Syndens lön är döden, synden i oss är ett dödligt gift, som han frivilligt drack i Getsemane, vår synd som han tog på sig, vilket var så giftigt att han dog.  Men genom att han själv var syndfri så kunde inte dödsriket behålla honom utan han uppstod igen ifrån det döda. I sin person så besegrade han döden och befriade människan från sitt fängelse.

Gud har som sagt redan tagit det initiativet generellt och med den fullbordade gärningen väcker han också vårt inre till liv. Den stunden man berörs av detta sätter tilltro till att det är sant då blir man frälst. Det som då sker är att Gud själv tar sin boning inom den människan genom den Helge Anden och man föds på nytt. Nu kan man se med sina inre ögon och höra med sina inre öron Gud själv och hans stämma. Inom varje människa på denna jord finns det ett tomrum. Alla människor har behov av känna sig älskade, sedda och bekräftade. Visa att man kan och vara duktiga. Det är därför alla människor jagar efter allt möjligt. Man känner sig tom och behöver bli tillfredsställelse. Ett tomrum som bara Gud själv kan fylla. Det är endast när man får bli fylld av Gud själv som människan blir tillfreds.
Efter frälsningen börjar vandringen med Gud och man blir en del av en ny familj, Guds familj och får på så sätt också nya syskon, bröder och systrar. Runt i sin omedelbara närhet men också världen över.  Sedan har du fått en till Fader och pappa.  Vad är en pappas uppgift, en förälders uppgift? Att bekräfta sina barn.  Älska dem villkorslöst och fostra dem till att bli det de är tänkta att vara. Nu kan det många gånger vara svårt att föreställa sig Gud som sin pappa. Det påverkas i mångt och mycket på hur våra jordiska fäder varit mot oss. Kommer man från ett varmt hem där ens föräldrar varit kärleksfulla och behandlat en väl så är det inte så svårt att föreställa sig Gud som en älskvärd pappa.

Men om det inte har varit så…. Man kanske har blivit misshandlad och slagen, eller kanske aldrig känt sig sedd och älskad för den man är. JA, då är det svårare att ta emot en sann bild och erfarenhet om en Gud som en pappa som älskar en och är god. En Gud som älskar villkorslöst. Det är inte alltid så lätt. Men när man kommer till tro blir man också föremål för Guds omvårdnad. Gud som vet allt om alla är varsam med de svaga och sårade. Gud vet vad det vill säga att vara människa och han känner all vår smärta och sorg som vi bär på. Här kan det behövas mycket själavård, bön och kärlek från dem som redan tillhör honom, som är hans barn, till att visa på vem Gud är tills det frusna inom den människan får börja tina och förtroendet och möjligheten att lita på Gud börjar växa och under sin vandring med honom få lära känna honom sådan han verkligen är.
Bibeln beskriver Gud bl an som Barmhärtig, förlåtande, givmild, kärleksfull, livgivande, ljuvlig, moderlig, nitälskande, sann, opartisk, oföränderlig, trofast, tröstande, helig och allsmäktig.  En Fader som har kontroll på läget även om vi inte upplever det.  För att ta en liknelse: Föräldrar har mer kontroll över tillvaron än barnen själva förstår. Hur mycket mer ska då inte vår himmelske Far ha kontroll som har skapat både himmel och jord.
AP 17:28 Ty det är i honom som vi lever, rör oss och är till som det står i.
Luk 12: 6-7 Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt ? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud. 7 Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.
Mat 6 25-34 Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Far dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?
  28 Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er: Inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!
  31 Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? 32 Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. 33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. 34 Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
Det här är bara några exempel som berättar om Guds förmåga och omsorg och hur han ser på oss. Vi är kronan på hans skapelse. Jesus säger själv i Joh 10:29. Vad min Fader har givit mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min hand. – dig och mig. Gud har kontroll.
Som Guds barn ingår det också att bli fostrad av honom. Precis som jordiska föräldrar fostrar sina barn. Lära dem rätt och fel och ge dem ett gott omdöme.
För stunden känns all fostran som sorg. Men för den som lär sig och lyder blir frukten tillslut frid och rättfärdighet. Vi helgas för himmelrikets och för att forma fram vår konungsliga värdighet. Även detta gör Herren helt på egen hand genom att låta oss gå igenom tuffa saker i livet. Mycket av det onda som händer människor är i sig meningslöst. Ibland får vi lov att leva med svårigheter av olika slag, precis som alla andra. Det han har lovat säkert är att Han är med oss alla dagar. Vi känner inte hans närvaro alla gånger när det är svårt i livet, utan ofta märker vi det efteråt att han var med oss och att han bar oss igenom.
Som Guds barn får man också en särställning.
Gal 4: 4-7  Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5 för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt. 6 Och eftersom ni är söner har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: ”Abba ! Far!” 7 Alltså är du inte längre slav utan son. Och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.
Man blir arvtagare… till vad?
Till evigt liv. Vi har fått en ny destination – himmelriket.  Vi har inte ett bestående liv här på jorden. Vi är pilgrimer på genomresa till vårt verkliga hemland – himlen.  Gud har lovat oss ett nytt liv, en ny jord och en ny himmel där vi skall leva i evighet tillsammans med honom. Som Guds barn bär vi på evigt liv. Ett liv som inte kan vissna, inte rosta och som inte kan tas ifrån oss. Det är ett liv i fullständig harmoni, sorglöshet och glädje. Fullständig hälsa och förnöjsamhet.  Där kommer ingen ensamhet finnas, ingen smärta som plågar oss.  Ingen sorg och alla tårar skall torkas bort och idel glädje och fröjd skall följa oss.
Det är ett rike som skall komma. Ett arv som kommer att bli vårt i fullt mått först när Jesus Kristus kommer tillbaka. Men redan här och nu kan vi få ut ett förskott. Det står att det är evigt liv att känna Fadern och den han har sänt Jesus Kristus. Presens. Här och nu.
Hur då? Jesus demonstrerade det på många sätt när han gick här på jorden som vi kan läsa om i evangelierna.
Vi tar några exempel: Helande från sjukdom, Befrielse från ex ångest och annan själslig nöd. Upprättelse som människa, upprättelse i våra relationer osv
Detta har vi möjlighet att få uppleva delar av redan här och nu. Men det är inte en automatik i detta. Gud är inte trollkarl. Det han vill att vi ska göra är att söka honom, umgås med honom och be om att han skall verka med sin kärlek för oss. Det är inom den personliga relationen som allt händer och han ger oss av sitt liv genom nåd, aldrig genom prestation. Vi kan aldrig göra rätt för oss. Vi kan aldrig genom goda gärningar framkalla Guds nåd och kraft i våra liv. Utan enbart genom förtröstan. En förtröstan som Gud själv föder in i oss genom vår relation med honom. I den relationen och vandringen kan vi få uppleva helanden, kraftgärningar, upprättelse och olika under i våra liv som inte går att förklara på ett logiskt sätt. En nåd som för oss är gratis men för Gud har det kostat allt. Det är ingen billig nåd.
Jag avslutar med händelsen i templet när Josef och Maria bar fram Jesus till att välsignas. Citerar inte hela stycket men du kan läsa om det i Luk 2 22-
Men i alla fall när Josef och Maria med Jesus kom in i templet i mötte de – Simeon, en rättfärdig och gudfruktig man som väntade på Israels tröst. Den heliga Ande var över honom som hade visat honom att han inte skulle möta döden förrän han sett Herrens Smorde. Och ledd av Anden kom han fram till Josef och Maria och tog Jesusbarnet i sin famn. Han visste vem detta gossebarn var och han omslöt Guds barn, Guds son – Jesus världens frälsning i sin famn.
Och tänk att du som är Guds barn är omsluten av Guds famn och själv bär du världens frälsning inom dig.
Smaka på tanken….att vara ett Guds barn innebär också att vara bärare av världens frälsning… och där du går kan människor du möter också få möta och ta emot sin frälsning…
NU tänker du kanske—Men varför händer inte det då så ofta du kliver ut genom dörren och möter världen?
JA varför gör det inte det?
Jo, det beror på att människor inte är intresserade. Man har fullt upp med sitt eget liv här och nu. Vi människor bär på så mycket bråte och det skymmer sikten.
Det beror också på hur mycket du själv lever i och tar del av din relation med Herren.
Det är så med relationer så ock med relationen men Jesus. Ju mer du umgås med honom desto mer lär du känna honom och kan berätta för andra om vem han är. Och som ordspråket säger: Den man umgås med blir man lik. Tänk att få umgås med Jesus, ta del hans härlighet och utstråla den där du går fram!!
Men alla ni som tillhör Gud vet att det inte alltid är så lätt. När man vill umgås med Gud och lära känna honom så blir det kamp. Exempelvis när man ska till att läsa bibeln så är det sådant motstånd. Hela ens inre protesterar, man vill inte. Men sätter man sig framför tv:n och bara ska slötitta eller nåt så känns det bara lätt… har ni känt så eller är det bara jag som kämpar med det?
Det råder en kamp om vår tid och vårt hjärta. Vi har så mycket att göra och fixa med. Det blir ofta liten tid över till bön, samtal med Gud och att läsa det han skrivit om sig själv och sitt rike. Så är det att leva i denna värld. Vi befinner oss i ett krig som kämpar om vår uppmärksamhet. Tack och lov är Gud väldigt tålmodig med sina barn. Han väntar och när vi då och då vänder oss till honom så förebrår han oss aldrig utan umgås helt enkelt med oss.
Nu profeterade Simeon till Maria att Jesus skulle bli både till upprättelse och till fall för många. Och tjänaren är inte förmer än sin Herre. Så ju mer lik du blir Herren och ju mer du ger honom vidare till andra så får du även räkna med att möta både glädje och upprättelse i människor, men även spott och spe. Det hör till sas.
Kan tänka att det är det senare som gjort att många under åren har backat med öppenheten och stoltheten att vara ett Guds barn samtidigt som man låtit denna världens Gud fått större och större utrymme…och så har den frälsande lågan som förr lyst starkt falnat, och kanske till slut tom slocknat?
Jag vill avsluta predikan med några frågor:
För var lyser den lågan starkt idag?? Ser ni den lågan i vårt samhälle idag?? Var låter den sig finnas? I våra vackra kyrkorum? Ja, kanske. I våra religiösa sammankomster? Ja, kanske. I våra sång- och musikevent? Ja, kanske. På sjukhusen? Ja, kanske. Hos den som ger en krona till våra eu emigranter? Ja, kanske. Varför ordet kanske? Jo, det beror inte på var eller vad vi gör eller var vi befinner oss. Det enda som beror är om du bär inom dig lågan som får bränsle från tacksamheten att få vara Guds barn och älska honom av med ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft. Gör du det då älskar du även din nästa så som dig själv. Då spelar det ingen roll var du är eller vad du än gör. För att Guds rike skall skina med sin låga in i det mörker som råder i vår värld behövs ett enda: En människa som är fylld tacksamhet av att vara Guds älskade barn.

Bön:
Tack Herre Jesus Kristusför att du gjort det möjligt för oss att bli och vara Guds barn. Tack för att du offrade dig själv på korset där du kapade det avstånd mellan oss människor och dig själv i o m syndafallet. Tack för att vägen till paradiset har öppnats igen. Du Herre Jesus är dörren in. Du är vägen, sanningen och livet och ingen kommer till Fadern utom genom dig. Tack för du gjort det möjligt för oss att komma Gud nära igen. Till att i förtrolighet vandra tillsammans med dig igen igenom det här livet och in i det eviga livet.
Tack för att du är lågan i människors liv.
Jag ber för dig som bär på lågan att den skall fortsätta att brinna klart och starkt.
Jag ber för dig som bär på lågan men som av någon anledning falnat att den skall börja lysa klart igen.
Jag ber för dig som inte bär den lågan att den skall tändas inom dig och börja brinna så du äntligen får se Gud och höra hans röst och bli hans älskade barn.
Amen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Translate »

Pin It on Pinterest

Share This