Bön – en privatsak eller inte?

Hej och välkommen till en stilla stund vid Jesus fötter och den här andaktstunden.

Bön – är det en privat sak eller inte?

Matt 6:5-8

När ni ber skall ni inte vara som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas av människor. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. ⁶ Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. ⁷ Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull. ⁸ Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det.

De som bad i den här liknelsen fick sina bönesvar genom att få äran av andra människor över hur fina, långa böner de åstadkom och hur duktiga de var. När vi träffas i grupper med andra människor för att be, vilket vi också ska göra, är risken lätt att vi jämför oss med varandra och anser att den och den ber ju så fina böner,, men jag är inte lika duktig.. eller tvärtom. Gud är inte intresserad av hur vi ber utan att vi ber. Bön är Guds samtalspråk och ton mellan honom och oss mellan honom och dig.

Att gå in i sin kammare handlar om att bön är gemenskap med Gud och att det är en intim gemenskap som inte sker inför öppen ridå. Precis som i ett äktenskap eller gemenskapen mellan goda vänner. Där är det inte de fina och vältaliga fraserna som betyder något utan äkthet, ärlighet och att man är sig själv.

Många gånger drog Jesus sig undan människor för att spendera tid ensam med sin Fader i bön och i avskildhet. Det är också vi kallade till.

Vårt hjärta – vårt innersta rum är mötesplatsen mellan oss och Gud. Men inte som en generell regel som i nyandligheten där man söker sig inåt för att finna sig själv och sin egen gudomlighet. Nej, det är Gud som vi möter i den Helige Ande som tagit sin boning inom varje troende människa. I det mötet lär du känna Gud som den Helige och dig själv som barn till honom.  Ida Möller, som vi ska lyssna till i slutet av andakten, beskriver i sin sång Mitt innersta rum om en intim och nära gemenskap mellan henne och Herren Jesus Kristus. En självklar tillit till sin pappa Gud och hon som hans älskade barn. I den närheten behöver hon inte söka något annat. Detsamma gäller för dig och för mig. Herren Jesus vill umgås med oss nära och förtroligt. I bönen får du kliva in i det innersta rummet och umgås med honom i avskildhet – bara du och Jesus. Där ni samtalar om allt som livet innebär för dig. Jag instämmer i den bön som Paulus ber i Ef.

Därför böjer jag mina knän för Fadern, ¹⁵ han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. ¹⁶ Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, ¹⁷ och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. ¹⁸ Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet ¹⁹ och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. ²⁰ Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, ²¹ honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen.